Just nu befinner jag mig i Iowa och cyklar något som heter RAGBRAI. Det är en tidning som startade ett lopp som varje år går väst-öst genom Iowa. Det sägs att det är världens största årligen återkommande cykellopp över flera dagar.
Jag fick frågan av mina amerikanska ”plast-föräldrar” som jag cyklat med i snart en månad om jag ville cykla loppet med deras team, ”La Lanterne Rouge”, med egen teambuss, förbokade boenden (samt fri dryck och snacks😁) etc.
”Såklart jag vill, vad kostar det?” frågade jag. - Ingenting, svarade de, mitt företag sponsrar dig, här får du en team-tröja.
Amerikaner är mycket för worlds best, biggest etc men i det här fallet är jag benägen att hålla med. Det är galet många cyklister. Då menar jag GALET många!!! Någonstans mellan 20-30000 anmälda, men sen är det de som inte är anmälda som cyklar ändå, vilket är ok! Vissa dagar sägs det att det är uppemot 100 000 cyklister på banan. Sanslöst! Det betyder ju även att cykelvanan bland cyklisterna varierar så det gäller att vara uppmärksam på vad som händer framför en.
Hittills har det vart en fantastisk vecka. Fin cykling, kul cykling. Målet med den här resan är inte att cykla så fort som möjligt, men de senaste två dagarna har jag cyklat med två killar i teamet, Ben och Brian, och vi har dammat på bra alltså. Har lyckats hänga med (utan packning) och samtidigt haft väldigt trevligt. Idag väntar längsta dagen, 166 km. Vi startar tidigt pga solen och värmen och att ev kunna undvika så många andra cyklister som möjligt, även om många säkert kommer försöka starta tidigt pga distansen.
Nu ska jag koka mig en tallrik gröt, packa ihop allt och lasta på bussen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar