Vid sidan av cykeln då Veronika känt av och mått dåligt av hemlängtan som bara blivit starkare o starkare och till slut så stark att beslutet togs att flyga hem. Samtidigt togs beslutet att jag stannar kvar och cyklar vidare. Det känns som det bästa nu, även om det säkert kommer kännas ensamt för oss båda från och till fram tills jag kommer hem. Nog om det.
Onsdag-Lördag förra veckan drog jag rejäla dagspass. Kortaste var nog 77 km. Längsta ca 140. Mycket höjdmeter dessutom. Men det kändes bra så bara att pressa tänkte jag. De spektakulära vyerna i Sawtooth Mountains gjorde att jag bara ville fortsätta o fortsätta. Mamma Mia vilka berg! Fick ju stanna varannan km o bara häpna.
Den här veckan inleds liknande och till o med lite till. Imorgon har jag dessutom cyklat klart i Idaho och gör entré i Grand Tetons som ligger i Wyoming. Har sett de på avstånd under halva dagens tur och de ser MÄKTIGA ut. Det kommer även bli resans högsta punkt på knappa 3000 meter. Spännande att se hur kroppen reagerar på den höjden. Men jag känner mig stark just nu så ser fram emot det.
Idaho har helt klart vart en upplevelse för en kille från västgötaslätten med Kinnekulle som måttstock.
Igår/idag blev det dessutom klart att jag kommer cykla ett lopp som heter RAGBRAI (Registers Annual Great Bike Ride Across Iowa) 24-30 juli tillsammans med Cathy & Phil som vi träffade andra veckan. Dessutom typ 20000 andra cyklister. Jag blir tydligen sponsrad också och slipper betala, förutom maten jag äter utmed vägen. Det ska tydligen finnas en del att dricka och tugga i sig. Enligt Phil går man i snitt upp 5 pounds under RAGBRAI.
Detta gör att min rutt ändras lite. Chicago kommer skippas och jag kommer ta färja från Milwaukee till andra sidan en av de stora sjöarna och sen trampa vidare mot NYC. Mer om det vid ett senare tillfälle.
Nu ska jag lägga patiens och sen sova.
Sawtooth Mountains.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar