Carfree! Carefree? Bikecare.

 Carfree!

ja sedan ungefär en månad tillbaka är jag bilfri då jag mitt i semestern helt enkelt sålde den. En tanke som legat och mognat hos mig ett knappt år och som antagligen hade genomförts även utan en planerad cykeltur över USA. Försäljningen gjordes utan några som helst idealistiska och miljömässiga skäl, det var 100 % ekonomiska orsaker och nu är budgeten inför cykelturen över USA säkrad. Easy as that.

Bilfri parkering...

Carefree? 

Faktiskt har känslan av att vara bilfri varit en väldigt befriande känsla från dag 1 och fram till nu. (Jag sitter dessutom inte helt i sjön eftersom Veronika har bil om det verkligen verkligen kniper). Men jag har faktiskt inte saknat att ha bil en endaste gång hittills. Då har jag ändå storhandlat två gånger med cykel och cykelväskor och inte upplevt det som särskilt betungande. 

I förlängningen leder det bilfria livet även till minskade kostnader och ”tandvärk” i form av besiktningar, verkstadsbesök, bensinkostnader, skatter, försäkringar etc. 

Bikecare. 

När man som bilfri använder sin cykel varje dag till o från jobbet och till olika ärenden etc så kräver det disciplin i form av underhåll av densamma. Det håller inte att skjuta upp det till morgondagen utan här krävs det direkt rengöring efter regniga turer. Regelbundet kolla kedja, kassett, vevlager, styrlager och allt som kan ”ta slut”. Har för övrigt (tvingats) börjat jobba in den rutinen i veckan då det regnat under alla tre cykeldagarna hittills. (Men imorgon får det bli Zwift-race inomhus).

Jahaja men kom igen i mitten av januari, efter en hel höst o när det är kallt o skitväder, då kommer du sakna bilen tänker säkert någon. Nja säger jag, vi får väl se, faktum är att under förra arbetsåret cykelpendlade jag 194 av 220-ish arbetsdagar. De dagar jag inte cyklade var orsaken faktiskt inte vädret. 

Underhåll av cykel...i duschen.

Cykelleder

Två dagar och över 200 km på först Kattegattleden från Halmstad till Ängelholm och sen skarv idag på Sydkustleden ner till Malmö. 

Helt fantastisk cykling mer eller mindre hela tiden. Tydlig skyltning och underbara vyer. Att komma undan biltrafik 96%(?) av sträckorna är så skönt. 

Blir att leta trails att cykla på över USA nu. 

Cykla i regn....?!

Måste man så måste man men kan man slippa så gör man ju helst det. Väl?

Under turen över USA så kommer det antagligen regna några dagar men efter vad jag ”hört” kommer det mest kännas uppfriskande i den värmen. 

Det är dock inte uppfriskande att cykla en svensk så kallad sommardag i 11 grader och kraftiga regnskurar (även om det finns väldigt bra plagg som gör regncykling hyfsat drägligt nuförtiden).

Så då skippar vi det. Kalla oss solskenscyklister då.

Men vilket väder hade du själv valt att cykla i? 

This:

Or that:

I väntan på midsommarmaten

Andra dagen av midsommartouring 2020 avklarad och en liten sammanfattning här...i väntan på att potatisen ska bli klar. 

Vi startade ca 17.30 från VSB på Brämhult, en hel halvtimme innan de starkare cyklisterna startade torsdagskvällens Fänneslundatempo och vad vi såg kom de nog aldrig ikapp oss. Nog....

Vi transporterade oss själva till Hökerum för ett stopp vid EFS gården Nabben. Perfekt ställe för en första övernattning. Den planerade pastan blev dock snabbt på vägen utbytt mot pizza på Hökerums pizzeria. De två gånger vi ätit där har inte gjort oss besvikna. 

Tältuppsättning och lite snacks innan läggdags. 

Lugn frukost och sedan rullade vi mot ICA Maxi Ulricehamn och lite kompletterande handling, därefter mot lunch och bad i Vegby. Riktigt svalkande och känslan av att nu blir det en fin eftermiddag. 

Men attans....vilken klibbig värme, den sög bokstavligen talat musten ur oss. En paus i Månstad. En push mot Limmared och dagens största besvikelse när cola-suget var enormt och ICA stängde för 8 min sedan. Ridå ned. 

Efter lite tappat hopp och ett ryck i den midsommarstängda pizzerians dörr ”rullade” vi 7 km till Tranemo och en öppen affär med massa cola. Halleluja!! 

Sedan bestämde vi oss för nattläger vid Hagatorpet friluftsgård. Nybyggt vindskydd och en ”sjö”, dock ej badvänlig. 

Reflektion: Varför är det nästan alltid uppförsbacke till motionscentraler/friluftsgårdar? Knektås, Kinnaström, Hedgärdssjön, Kypesjön....alla ligger i uppförsbackar. Antar det har med snötillgång att göra. 

Over and out för nu är det mat!

Ett (livsviktig) inköp

Ja det är en sak som jag suktat barnsligt efter sedan en lång tid men som varit slutsåld på de web- och fysiska butiker jag kollat runt på.
Så döm om min förvåning när vi helt av en tillfällighet tittade in på Vildland här i Borås i lördags, där jag för övrigt var ca en vecka innan och kammade noll, och där i hyllan står den....VATTENRENAREN!!

Vi kommer inte cykla i alldeles obebodda trakter i USA så helt ok vattenkvalitet kommer antagligen för det mesta finnas att tillgå, men ”better safe than sorry”. Vatten vill/måste vi alltid ha tillgång till oavsett.
Även om det inte är ett akut inköp att göra kunde jag inte släppa den ifrån mig...så...nu är det typ ”bara” flygresan kvar att ordna...när nu det kan tänkas bli tillgängligt och öppet att fara och flyga igen.

Saker som får en att ahhh...

...och aargh. (Men antagligen bara för en ”cykelnörd”. Väl?)

Att en fredag med 4 veckor kvar till semestern inse att...nä...jag kommer inte upp till 200 dagars cykelpendling (sedan augusti 2019). Aargh.

Att cykla en runda som man tänker är, säg 70 km, men ändå måste man ta en sväng runt kvarteret för att ”jämna till” distansen. Aargh.

MEN

Att få cykla en hel Kristi himmelfärdsdag med Veronika och sen komma fram till detta stället, sätta upp tältet, tända en brasa och bara njuta. Ahhhh!!

Eller att dagen efter till stor del cykla på härliga grusvägar i försommar-Sverige och komma fram till ännu ett ställe, upp med tältet, fixa en brasa och lite snacks. Ahhhh!

Att mitt under cykelturen känna att nu vore det gott med lite kaffe och då svänga av vägen, koka upp lite vatten och sen njuta av en härlig kopp pulverkaffe. Ahhh! 

För som den gamle storcyklisten Eddy Merckx sa: 

Det spelar ingen roll hur snabbt eller hur långsamt, hur långt eller hur kort du cyklar. Huvudsaken är att du cyklar!

Tidsaspekter och lite skav

Att vara i rörelse över en längre tid, egentligen oavsett aktivitet och där intensiteten spelar en underordnad roll, ger en alltid erfarenheter att dra nytta av när det gäller ens kropp....och knopp.

Hur reagerar jag på arbete över en viss tid, kroppsligt och mentalt. 

Jag kan driva mig till någon form av gräns även under ett 45 minuter långt cykelpass, då reagerar kroppen på ett sätt.

Idag blev det en ”promenad”  på över 4 timmar. En helt annan ”cup of tea”.

Då kommer plötsligt andra parametrar in i bilden. Den akuta tröttheten är inte lika påtaglig, det nöter mer ut en, regnet kom o gick, det börjar skava lite på nåt ställe, jag var lite stel i en fotled, utsidan på knät kändes sista halvmilen och ryggen var även den lite stel. Hur reagerar jag på detta i knoppen? 

Det finns helt klart lärdomar att dra av en sån här strapats.

Spännande spännande när man tänker på att det slutgiltiga äventyret kommer vara ca 3 månader, på en plats långt hemifrån där man säkert kommer ha dagar när det ”skaver” lite i både kropp och knopp.

(Men, sätt mig på cykeln, ge mig en kall cola och en hög ved i slutet av dagen som bara väntar på att få tändas till en brasa så...)